NYTT

Styrkebaserad stärker människors förmåga att lyckas

Om styrkebaserade arbetsätt

0

Vad är bakgrunden till ordet styrkebaserad?

Vilket internationellt och nationellt stöd finns det för att använda styrkebaserade arbetssätt?

Kalla kriget lärde oss definiera styrka som militär styrka. Men styrka är social samman-hållning, demokratisk vitalitet, kultur, forskning, kunskap, unga som får jobb.
Kort och gått det goda samhället! – Jan Eliasson (2012) , FNs Vice Generalsekreterare

Styrkebaserad är en direktöversättning från engelskans strengths-based. Inspirationen kommer från många håll till att inte enbart använda ordet styrkebaserad i fysisk styrketränings- och idrottssammanhang, utan också använda det (i Sverige sedan 2007) när det handlar om att identifiera och motionera mänskliga talanger och styrkor i arbetslivet, i utbildningar och i samhällsutvecklingen i stort.

Inspirationen till det styrkebaserade kommer bland annat från Dr. Donald O. Clifton Ph.D. (1924-2003) och hans 50 åriga och livslånga arbete med att: “leda miljoner av människor runt om i världen till att upptäcka deras styrkor”. Genom att fråga sig själva “i vilken grad gör jag det jag är bäst på varje dag?” Se mer http://strengths.gallup.com/default.aspx.

Andra ursprung till styrkebaserade arbetssätt
Markus Buckingham (2007) beskriver i boken “Go Put Your Strengths to Work” att det kan vara svårt att spåra ursprunget till de styrkebaserade synsätten och till den våg av stärkande rörelser som sprider sig i dagens värld. Han gör ett försök och berättar att många kommer hänvisa den styrkebaserade utvecklingen till Peter Drucker och hans bok “The Effective Executive” (1966), där Drucker skrev: “De effektiva företagsledarna bygger på styrkor – deras egnas styrkor, styrkorna hos överordnade, kollegor, underordnade och på den aktuella situationens styrkor.”

Någon annan kommer enligt Markus att referera till Dr. Martin Seligmans tal från 1999 efter det att han blev ordförande för American Psychological Association. Seligmans sa i det talat:
“Det viktigaste vi lärde oss var att psykologin var halvfärdig, bokstavligen, inte helt genomtänkt! Vi har hittills format den del som handlar om psykisk sjukdom och om hur vi fixar skador. Den andra delen är ännu oformad, den del som handlar om styrkor, den del som handlar om vad vi är bra på.”

Andra kommer att nämna artikeln – Appreciative Inquiry in Organzational Life – i vilken David L. Cooperrider and Suresh Srivastva (1987) lanserar den nya disciplin som kallas Appreciative Inquiry, vars grundläggande antagande, enligt dess grundare, David Cooperrider, är “att bygga upp organisationer kring vad som fungerar snarare än att fixa det som inte fungerar.”

I en radiointervju från 2004 beskriver David Cooperrider att ”Appreciative Inquiry är 
ett genomgripande 
styrkebaserat tillvägagångssätt 
att tänka, fråga och lägga märke till; HUR förändringar och utveckling 
i mänskliga system äger rum?”

Enligt Markus Buckingham har vissa också pekat ut starten på den styrkebaserade utvecklingen med boken “Now Discover Your Strenghts” (2001) vilken han själv skrev tillsammans med Donald Clifton och som börjar med den optimistiska avsiktsförklaring: “Vi skrev den här boken för att starta en revolution, styrkornas revolution.”

Här i Sverige är vi många som kan hänvisa till Aaron Antonovskys (1987) arbete Hälsans Mysterium och hans frågande omkring att identifiera “faktorer som direkt bidrar till ökad hälsa” och hur dessa (på svenska) “friskfaktorer” stärker oss och ger oss kraft att röra oss i riktning mot ökad hälsa och välbefinnande, och uppnå en ökad känsla av sammanhang på det multidimensionella livskontinumet ohälsa-hälsa.

Sammanfattningsvis kan vi, från Göteborgs Postens stora lördagsintervju, låta vår svenske Vice Generalsekreterare i FN, Jan Eliasson (2012) kärnfullt beskriva den moderna och socialt innovativa och styrkebaserade utveckling så här: “Kalla kriget lärde oss definiera styrka som militär styrka. Men styrka är social sammanhållning, demokratisk vitalitet, kultur, forskning, kunskap, unga som får jobb. Kort och gått det goda samhället”

Den styrkebaserade intentionen
Tanken och inbjudan från oss är att styrkebaserad är något attraktivt, något som vi vill vara enskilt och tillsammans, något som vi vill bli mer av som samhälle, organisation, team, gemenskap och som individ. Något som ger oss handlingskraft att konkret svara på frågorna: Vilka resultat vill vi skapa? Vad önskar vi se mer av? Vilka är våra önskvärda lägen? Och sedan lära oss mer omkring HUR vi kan förverkliga dessa önskade resultat under tiden vi tillsammans går in i framtiden, genom nyskapande designtänkade. Att jämföra med traditionsenliga arbetsätt som lätt kan få oss att fastna i att “tänka på sätt som är normalt”, att prata om vad vi inte vill, vilka problem vi har, och enbart analysera hur dessa problem har uppstått, utan att nämnvärt lyckas förflytta oss närmare det vi önskar uppleva och se mer av – här och nu och i framtiden. Styrka är ju både ett mental och fysiskt tillstånd!
Vem vill inte vara styrkebaserad? – Karin Stollan Halvarsson (2009) Lärare Skarp Åre Affärs & Produktutvecklare

Idag (2013) används de styrkebaserade arbetssätten allt oftare i allt fler sammanhang. Styrkesamtal, styrkebaserad dialog, styrkebaserad organisationsutveckling, styrkebaserat ledarskap, styrkebaserad kvalitetsutveckling, tjänste- och produktutveckling och flera andra styrkebaserade arbetsätt används dagligen för att öka kvaliteten och attraktionskraften i våra arbeten, verksamheter, produkter, tjänster och företag, likväl som i våra utbildningar, personliga liv och familjer, i våra gemenskaper, föreningar, kommuner, städer och i samhällsutvecklingen i stort.

Vilka är dina användningsområdet, där du använder dig av styrkebaserade synsätt, beteenden, metoder och processer?
Vad vill du dela och berätta och låta oss bli inspirerad av?

 

Med värme och stärkande hälsning,
Daniel Richardsson,
först publicerad Stockholm 2013-08-03.
Reviderad Östersund 2013-08-21

Leave a Reply